”Den här tystlåtenheten och undfallenheten som man egentligen ska kalla feghet. Det här är ett tyst land, utan egentligt moraliskt mod”
Kollektivets vanvett
Maktmissbruk & Omedvetenhetens spegel
Manipulation och psykiska övergrepp bygger på en underliggande faktor, nämligen rädsla. Rädsla för vadå? Rädsla att förlora kontrollen. Inte bara över sig själv utan också över andra. Rädsla att bli sedd för den man är och inte den man vill verka vara. Rädsla att tvingas stanna upp och då behöva konfrontera allt det där man försöker trycka undan, fly ifrån. Det tycks finnas en generell, liksom tyst överenskommelse, en sorts spelad omsorg att vilja allas bästa, men som inte överensstämmer med verkligheten. Den kan omöjligtvis överensstämma med verkligheten då handlingarna som utförs fortsätter att bidra till ökad omedvetenhet och lidande.
Det finns ingen omsorg i att uppmuntra till en kultur som bygger på lögner, skeva ideal, ohälsosam konkurrens, vassa armbågar och empatilöshet. Något som leder till maktmissbruk, konstant jämförelse, kicksökande, objektifiering, konsumtion och ett ständigt pågående informationsflöde som gör vadå? Återspeglar precis detta. När det på ytan ser ut som att vi har kommit så långt, mår så bra och lever i överflöd, speglar medvetenhetsgraden hos såväl individen som kollektivet, verkligheten. Det speglar också medvetandegraden hos de som influerar, styr och leder. Den återkommande meningen och ständiga frågan varför mår vi så dåligt när vi har det så bra, kan inte ses som annat än ett kvitto på såväl vår avsaknad av sunda ideal, som själslig fattigdom.
Folksjälen och den goda viljan tycks hos alltför många i västvärlden ha tvingats ge vika för det djuriska som handlar om ren överlevnad (trots att vi ju som redan nämts, har det så bra). Som om vi befann oss i ett krig tas livet på blodigt allvar, samtidigt som vi också helt missar att leva det. Starka krafter tjänar på att hålla nere den kollektiva medvetenheten genom propaganda, informationskrig, krig och lidande. På att massorna inte ges möjlighet att stanna upp, reflektera och börja ifrågasätta vad det egentligen är som håller på att hända med oss själva och världen.
Att stärka det friska
Det sunda och friska, det vill säga det autentiska, behöver ges mer utrymme att växa eftersom alternativet är på bekostnad av inte bara mänskligheten, utan också planetens utveckling. Med det sagt, kanske är det dags att vi inser att det som gör så många av oss sjuka snarare är en frisk, hälsosam reaktion på något osunt. Plågsamma om än hoppfulla reaktioner som signalerar att det är dags att vakna upp och vara med att skapa förändring - inse att vi alla utgör en viktig del av den.
Citat P.G Gyllenhammar (Länge Leve Demokratin)